Joakim Melin

50

Undertecknad anno år 2002 och år 2023 Undertecknad anno år 2002 på Datormagazins redaktion, och hösten 2023 på en tjänsteresa till Malå

Då var man där till slut. 50 år gammal.

Nej, det är inte som att livet är slut. Långt därifrån. Istället är det dags för bokslut på vad som förhoppningsvis är första halvan av mitt liv. Se tillbaka, fundera och reflektera. Något händer i den här åldern, åtminstone för mig. Tiden går snabbare, men det känns också som att jag tillåter mig själv att ta mig tid till att fundera igenom saker mer. Det känns bra.

Blev mitt liv så här långt som jag förväntat mig eller åtminstone kanske vågat hoppas på? Nej, inte alls. Inte i närheten. Det faktiskt bättre på de flesta sätt, sämre på ett par få. Men vägen till den punkt där jag är nu har varit lång och inte alltid särskilt enkel. Det har kostat på, som man brukar säga. Men det har varit värt det.

En del personer är oerhört upptagna med att definiera sig själva utifrån sina synbara framgångar: en stilig partner, en vältränad kropp, ett fantastiskt hus, spännande jobb, dyra bilar på uppfarten, och så vidare. Jag antar att jag har åldern att tacka för en ökad “visdom” när det gäller detta. Jag bryr mig inte längre om vad jag har för prylar, om min bil är cool i andras ögon, om jag har kläder med “rätt” märken, och så vidare. Det intresserar mig inte. Om jag är nöjd så räcker det för mig.

Ibland kan jag önska att jag hade haft energi till att plugga på universitet. Att jag hade fått göra lumpen. Att jag lärt mig spela trummor ordentligt. Att jag hade lärt mig programmera. Jag hade velat lära mig montera in en vedspis och skorsten på egen hand, blanda och gjuta betong, bygga mitt egna lilla hem på egen mark uppe i norrland, renovera en Jeep Cherokee, ta jaktlicens, bli mer vältränad och orka springa en liten bit utan att det känns som bröstkorgen ska explodera. Det finns ännu massor med tid till att testa nya grejer och skaffa nya kunskaper. Livet är ju inte slut på något sätt utan detta är ett nytt kapitel i det.

Jag har varit med och sätta fyra underbara barn till världen, varit gift två gånger med underbara och intelligenta kvinnor vilka jag är vän med än idag. Jag lägger mycket av min energi på mina fyra barn, två som står med ena foten i tonåren och två som är vuxna och utflugna. Om det är något jag vill bli ihågkommen för så är det mina barn. Inget annat spelar någon roll.

Jag ägnar mig åt min familj och mina vänner, en liten podd med två vänner jag är med i varje vecka, och åt jobbet för att jag tycker det är stimulerande, intressant och förbaskat roligt tack vare mina fantastiska kollegor. Jag är med mina två yngsta barn när de är hos mig varannan vecka. Jag städar, tvättar, handlar mat. tar hand om disken, lagar mat och bakar, läser och ser på hockey på tv. Resten av tiden är jag ensam.

Det är precis lagom, och det är okej.

.