Joacim Melin
Pappa, sysadmin, skribent, poddare, chipsentusiast.

🎧 Björeman // Melin // Åhs, avsnitt 300: En Mac mini som jĂ€st

∞

VÄr lilla podd fyller 300 (avsnitt alltsÄ) och i sedvanlig ordning reste jag och Fredrik till Christians köksbord i Jönköping för att testa tangentbord, dricka öl, dricka Gin & Tonic, Àta gott och dÀr emellan nÄgonstans ocksÄ spela in en podcast. Lyssna gÀrna!



Apple Executive Briefing Center, Paris

∞

Hösten 2003 sÄ hade Apples svenska kontor bestÀmt sig för att gÄ pÄ charmoffensiv och bjöd ner mig till nÄgot de kallade Apple Executive Briefing Center i Paris.
Detta var i praktiken en stor vÄning i ett aningen mer exklusivare kvarter i Paris dÀr Apples hela produktsortiment frÄn den hÀr tiden visades upp och dÀr det ocksÄ hölls möten och utbildningar.

Som synes pÄ bilderna, som jag hittade i mitt bildbibliotek nÀr jag satt och stÀdade hÀromdagen, sÄ var det vÀldigt plastigt pÄ den tiden. Apples nya Cinema Display HD-skÀrmar hade visserligen lanserats men verkade inte ha hittat till Paris riktigt Ànnu. Det hade dÀremot PowerMac G5-datorerna, ihop med iBook G4 och andra gamla godingar.

Redan dÄ visste Apple vÀrdet av att presentera saker riktigt smakfullt, oavsett om det gÀllde en iMac G4...

... eller en uppsÀttning Xserve G4 och Xserve Raid.

HÀr under vÄr genomgÄng av Mac OS X Server dÀr Apples Eric Zelenka, vid podiet lÀngst fram till vÀnster i lokalen, stÄr och förbereder sig. Zelenka arbetar fortfarande pÄ Apple, för övrigt.



Byte av bloggsystem

∞

Jag har kört denna blogg med Jekyll i mÄnga Är nu, men ju mer saker jag velat bygga in, desto mer har det börjat ta emot att göra det. Vissa saker gÄr sönder, andra gÄr inte att implementera som jag vill ha dem och nÀr RSS-flödet började strula och jag satt nÀstan en hel dag för att försöka ordna det sÄ ledsnade jag.

Det blev, Ätminstone tills vidare ,inget byte till nÄgot nytt creddigt hackigt CMS. Det blev WordPress. Om inte annat som en plats att landa pÄ tills jag orkar sÀtta mig och leta rÀtt pÄ nÄgot nytt som Àr trevligare Àn WordPress.

Allt content gick inte att importera eftersom RSS-filen frÄn Jekyll var helt paj sÄ jag fÄr lÀgga in varje bloggpost manuellt sÄ vissa Àldre texter kan saknas ett tag. Jag ska ordna med lite re-directs till RSS-flödet ocksÄ för de som inte upptÀckt att de bytt plats med bytet till WordPress.

Jag vill bara understryka att jag verkligen inte hade nÄgon lust att göra detta men fungerar inte RSS-flödet sÄ Àr det helt oacceptabelt, oavsett vilket publiceringssystem man kör.



En partner att frukta

∞

Det har vÀl knappast undgÄtt nÄgon som Àr det minsta intresserad av Apple att bolaget har det lite motigt nÀr det gÀller App Store, applikationsbutiken för i princip alla Apples produkter.

En rad lÀnder runt om i vÀrlden har det senaste Äret kommit fram till mer eller mindre tvingande förslag som presenterats för Apple dÀr utvecklare ska kunna ta betalt via andra betalmetoder Àn de som erbjuds via App Store, eller att det ska vara möjligt att pÄ ett sÀkert sÀtt installera applikationer frÄn andra applikationsbutiker Àn Apples egna. Enkelt uttryckt Àr detta tvÄ saker som Apple absolut inte kan acceptera, och de visar tydligt att de inte nÄgon helst avsikt att följa de tvingande ÄtgÀrder som domstolar runt om i vÀrlden Älagt Apple att utföra.

Jag tyckte dÀrför det var passande att illustrera denna bloggpost med omslaget till tidningen Wired frÄn juni 1997. Omslaget illustrerades med en blödande Apple-logga, inlindad i taggtrÄd och temat för artikeln var kort och gott detta: Pray. Be en bön för att Apple skulle överleva.

I artikeln intervjuades en rad av dÄtidens förstÄsigpÄare som tillsammans kom 101 tips pÄ vad Apple skulle göra för att överleva, drygt ett halvÄr efter att de köpt NeXT. Förslagen var i vissa fall helt vansinniga (lÀgg ner hÄrdvarutillverkningen, byt frÄn Mac OS till Windows NT och sÀlj bolaget till IBM eller Motorola. Andra förslag var mer förankrade i verkligheten, dÄtidens eller framtidens, med förslag som att rensa upp bland alla produktnamn, be om ursÀkt till Mac-anvÀndarna, lÄt dÄvarande vd Gil Amelio jobba gratis ett Är (det blev Steve Jobs som gjorde det istÀllet), skapa en ny fÀrgglad dator för barnen (det blev en dator för hela familjen och den fick namnet iMac) och dumpa kablarna till förmÄn för trÄdlös teknik.

NÀr Steve Jobs tog över bolaget var det drygt 100 dagar, alltsÄ tre mÄnader och nÄgra dagar utöver det, frÄn att gÄ i konkurs. PÄ tre mÄnader lyckades Jobs vÀnda pÄ utvecklingen genom att skoningslöst rensa upp bland Apples dÄvarande vildvuxna produktflora, sparka tusentals anstÀllda som knappt hade gjort nÄgot vettigt pÄ flera Är ÀndÄ och ge Johnny Ive och hans kollegor fria hÀnder att skapa det som skulle bli iMac. Jobs sjösatte en av vÀrldens mest ikoniska annonskampanjer, Think Different, och han och de som han lÀt stanna som chefer i bolaget Äterskapade en del av den mystiska aura som var en del av Apples image i början pÄ 80-talet.

Steve Jobs gjorde en sak till: han smörade. Inte bara för Bill Gates sÄ Apple fick en vÀlbehövlig injektion i form av 150 miljoner dollar frÄn Microsoft, utan Steve Jobs smörade ocksÄ för tredjepartsutvecklarna. Han insÄg att utan deras stöd var Apple och Macintosh som plattform stendöda. Apple kunde inte, och borde inte vara den enda utvecklaren av applikationer för sin egen plattform och ett blommande ekosystem av tredjepartsapplikationer för Mac:en var kort sagt en del av att hÄlla plattformen levande.

Det lyckades. Förutom att fÄ med stora partners som Microsoft och Adobe pÄ bÄten sÄ började de mindre tredjepartsutvecklarna att tro pÄ Apple igen. iMac dundrade in pÄ marknaden, sÄlde som isglass i Sahara och vips var Apple, och Mac:en, hetare Àn pÄ Äratal.

Mac OS X lanserades och snart ocksÄ Ànnu coolare, snyggare, snabbare och sexigare datorer. Apple var hett, Mac:en var glödhet.

2007 lanserades iPhone, Äret efterÄt kom App Store och Apple hade insett att de Äter igen var beroende av att snabbt bygga upp ett fungerande ekosystem med tredjepartsapplikationer för iPhone för att plattformen skulle lyckas och bli framgÄngsrik. Om de lyckades? Det Àr ingen överdrift att sÀga att iPhone inte rÀddade Apple men förvandlade Apple frÄn det bolag det var i mitten pÄ 2000-talet till att bli det Apple vi har idag: vÀrldens mest lönsamma företag, vÀrt nÄgonstans runt tre triljarder dollar.

Man kan tycka att Apple borde ha rÄd att ge efter lite - lÄt utvecklarna ta betalt via Stripe eller vilka de nu vill anlita, eller varför inte tillÄta valda tredjepartsutvecklare att ha sina egna installationsmetoder?

Svaret Àr enkelt: man blir inte vÀrldens mest lönsamma företag genom att vara snÀll eller lÄta ens smÄ intÀktsströmmar passera orörda.

Apples affÀrsmodell för utvecklare Àr nÀmligen vÀldigt enkel: för att utveckla för exempelvis iPhone och iOS sÄ behöver du en Mac, en iPhone, ett utvecklarkonto och om du faktiskt börjar sÀlja en applikation genom App Store sÄ ska Apple ha 30 procent av varenda krona du drar in för besvÀret. Man kan sÄledes tycka att för att vilja bli en iOS-utvecklare sÄ mÄste man verkligen, verkligen, verkligen vilja bli det för att vara beredd att lÀgga ut sÄdana mÀngder pengar för att ens komma till den punkt dÄ man publicerar sin första applikation.

JÀmför detta med en person som gillar att laga mat och som drömmer om att bli kock. Precis som iOS-utvecklaren behöver denna person utrustning för att förverkliga sin dröm - kastruller, stekpannor, en spis och givetvis rÄvaror i form av grönsaker, kött, smör, potatis, och sÄ vidare. IntÀkterna kommer frÄn att sÀlja maten denna person har tillagat, men till skillnad frÄn fallet Apple och deras behandling av tredjepartsutvecklare sÄ behöver kocken inte betala 30 procent av sina intÀkter till företaget som sÄlt spisen, eller till grossisten som sÄlt rÄvarorna. (LÄt gÄ att Skatteverket istÀllet tar hand om en del av intÀkterna men de gör de ju Àven nÀr iOS-utvecklaren fÄr en utbetalning. Det Àr en annan historia.)

Girighet

Det hade ju varit helt absurt att behöva ge bort 30 procent av alla intÀkter till företaget som tillverkat tallrikarna som maten serverades pÄ, eller hur? Men det Àr precis vad Apple gör - de anser uppenbarligen att de har rÀtt till en del av alla intÀkter som genereras med deras plattformar, oavsett om de faktiskt skapat den produkt som genererar intÀkten eller inte.

John Siracusa, den mest balanserade av de tre programledarna i podden ATP, kommenterade Apples relation till tredjepartsutvecklarna sÄ hÀr i en artikel pÄ Six Colors:

The past few years have really cemented an adversarial relationship between Apple and developers. Apple seems to merely tolerate developers, and developers continue to mostly tolerate Apple, but too much has been said and done to damage the relationship. Apple’s reflexive expressions of love for developers now ring hollow. Developers’ complaints continue to fall on deaf ears. The only thing that seems to move Apple at all is the threat of government regulation.

Det brukar sÀgas att Apple prioriteringslista brukar se ut sÄ hÀr:

  1. Apple sjÀlva
  2. Apples kunder
  3. Tredjepartsutvecklare

OvanstÄende lista Àr inte att kasta skit pÄ Apple, det Àr i praktiken hur företaget fungerar och man behöver inte leta lÀnge för att hitta en tredjepartsutvecklare som kÀnner precis sÄ hÀr, dÀr Apple tar 30 procent av allt du tjÀnar som tack för att de hanterar dina kreditkortsbetalningar, lÄter dig sÀlja din applikation via App Store, blockerar alla former av direktkontakt mellan dig och de som köper din applikation vilket i praktiken förvandlar din kund till Apples kund. Minns ni brÄket mellan Apple och Basecamp över de senares e-posttjÀnst Hey dÀr Apple försökte tvinga Hey att tvinga sina kunder teckna abonnemang pÄ Hey genom applikationen och dÀrmed ta 30 procent av alla intÀkter frÄn Hey istÀllet för att lÄta kunderna teckna ett abonnemang via en webbsida? Apple fick, efter enorm uppmÀrksamhet, vika ned sig och till slut kunde Hey lansera sin applikation för iOS. Priset Basecamp fick betala, i form av mer arbete, var ganska omfattande:

Okay. We thought we were following AppleÊŒs unwritten rules for multi-platform SaaS products: No signups, no links, no mentions of where to sign up. Plenty of applications in the App Store work exactly like this today, including long-approved apps from Netflix, Google, Salesforce, and Nintendo. But then Schiller said “One way that HEY could have gone
is to offer a free or paid version of the app with basic email reading features on the App Store, then separately offered an upgraded email service that worked with the Hey app on iOS on its own website.” So we got down to it, and worked the weekend to get an update on Apple’s desk Monday morning. Our team did a great job implementing the product changes that Schiller asked for, and first thing this morning, right after we shipped 1.0.2 to our customers, we submitted 1.0.3 to the App Store for approval. This new version introduces a new free option for the iOS app. Now users can sign up directly in-app for a free, temporary, randomized @hey.com email address that works for 14 days. Think of it like a temporary SIM card you buy when traveling. Or for when you don’t want to give out your real email address, like a short term “for sale” listing, like Craigslist does it.

Apples kontrollbehov och stÀndiga jakt pÄ intÀkter har dÀrför, till slut, landat dem i ett problem dÀr myndigheter vill dra Ät tumskruvarna pÄ Apple. Det Àr inte konstigt att det Àr hÀr Apple nu befinner sig, de har sjÀlva grÀvt denna grop och istÀllet för att klÀttra ur gropen och försökt anpassa sig har de fortsatt grÀva.

I fallet med Apple mot hollÀndska myndigheter gÀllde det möjligheten för applikationsutvecklarna, eller tjÀnsteleverantörerna, att ta betalt via en annan metod Àn via Apples egna. Mer specifikt gÀllde det dejtingapplikationer (frÄga mig inte varför...) och de hollÀndska myndigheternas krav var tydliga: gör det möjligt för den hÀr typen av applikationer att ta betalt pÄ ett annat sÀtt eller sÄ kommer vi bötfÀlla er med fem miljoner euro per vecka frÄn och med den 15 januari. Detta Àr givetvis vÀxelpengar för Apple, men signalen det skickar Àr att vÀrldens mest lönsamma företag tror att de kan göra lite vad de vill.

Apples lösning pÄ det hela? IstÀllet för att ta 30 procent av intÀkterna, som de hade gjort om betalningen hade skett via App Store, krÀver bolaget nu 27 procent av intÀkterna frÄn varje transaktion som sker utanför App Store:

Consistent with the ACM’s order, dating apps that are granted an entitlement to link out or use a third-party in-app payment provider will pay Apple a commission on transactions. Apple will charge a 27% commission on the price paid by the user, net of value-added taxes. This is a reduced rate that excludes value related to payment processing and related activities. Developers will be responsible for the collection and remittance of any applicable taxes, such as the Netherlands’ value-added tax (VAT), for sales processed by a third-party payment provider.

För att en applikation med inbyggda grÀnssnitt mot andra betalningsmetoder Àn Apples egna ska godkÀnnas av Apple finns det en rad regler som utvecklarna mÄste uppfylla, inklusive att visa upp en informationsruta för anvÀndaren som meddelar att detta inte Àr en lika sÀker betalmetod som om det hade gÄtt via App Store. Apple, Ä sin sida, kan tyckas uppvisa en tondövhet som Àr nÀstintill oövertrÀffad, men det Àr ocksÄ en taktik: de vet att de förr eller senare kommer tvingas till saker de inte vill sÄ istÀllet för att kasta in handduken direkt sÄ bröstar de upp sig och svarar med en bredsida som heter duga. De hollÀndska myndigheterna kommer, givetvis, att svara med att detta inte Àr okej och till slut kommer det i praktiken bli en förhandling dÀr Apple sÀnker de 27 procenten till 25 procent, och sedan till 20 procent, och sÄ vidare, tills att hollÀndarna ger med sig. Tiden Àr pÄ Apples sida, och det Àr ocksÄ deras kassakista. De har rÄd att betala de böter som hollÀndarna utdömer sÄ lÀnge de behöver, och nu handlar det bara för Apple om att komma sÄ billigt undan som möjligt. Apple ska ha sina pengar, och de har sÀkerligen gett sig attan pÄ att det Àr precis sÄ det kommer bli.

Man kan sannerligen frÄga sig om det inte finns nÄgot slut pÄ Apples girighet. Företaget har i praktiken sett till att de kan ta betalt i alla steg av affÀren, frÄn licenspengar för att fÄ tillverka godkÀnda tillbehör till iPhone, till att sÀlja dig sina telefoner och surfplattor, till att krama sÄ mycket pengar som möjligt ur tredjepartsutvecklarna.

Jag uppskattar verkligen Apples produkter, deras (för det mesta) vÀlfungerande och sömlösa integration mellan sina olika produkter (se exemplet med Airpods 3) men detta lÀmnar onekligen en riktigt bitter eftersmak som kommer bli svÄr att skölja bort.

Är man Apples kund sĂ„ bidrar man direkt till Apples beteende, för som Apples kund sĂ€ger man att detta Ă€r okej genom att köpa deras produkter och anvĂ€nda deras tjĂ€nster. Det tĂ„l att fundera pĂ„.

Man kan sÀga att Apple Àr som maffian, som krÀver beskyddarpengar frÄn tredjepartsutvecklare för det vore ju trÄkigt om det hÀnde nÄgot med den hÀr fina applikationen du skrivit. Det Àr ingen partner man vill ha en affÀrsmÀssig relation med, det Àr nÄgot man tvingas till. Det Àr en partner att frukta.



Airpods 3 – det Ă€r magiskt

∞

Om man skulle slÄ upp ordet "airpodsskeptiker" i nÄgon form av uppslagsverk sÄ Àr oddsen rÀtt goda för att man skulle hitta mitt ansikte dÀr.

Egentligen gÄr det hela vÀgen tillbaka till nÀr Apple Àndrade form pÄ hörlurarna som följde med iPhone de sista Ären. Earpods hette de (för den som glömt det) och det var nÄgot med dem jag absolut inte gillade. De ramlade ur öronen hela tiden och dessutom fick jag ont i öronen av dem. Ljudkvaliteten var verkligen inget att hÀnga i granen heller varför de förpassades till andra som hellre ville ha dem.

I min vÀrld var den första generationens Airpods exakt samma som Earpods, fast de tidigare var trÄdlösa och de senare var det inte.

Spola framÄt till början pÄ detta Är och jag fick Àrva ett par första generationens Airpods av en lyssnare av vÄr podd som jag visste att batteriet var uselt i, men dÀr syftet egentligen var att fÄ testa hur det var att ha ett par. KÀnslan skilde sig diametralt frÄn det minne jag hade av Earpods - de satt helt okej i öronen, ljudkvaliteten var inte helt kass heller och integrationen med iOS var riktigt, riktigt bra.

TyvÀrr höll inte batterierna lÀngre Àn nÄgra minuter per lur (jag bestÀllde ersÀttningsbatterier frÄn Frankrike som jag ska installera inom kort - rapport kommer) varför Apple fick glÀdjen att leverera ett par Airpods 3 till mig.

Precis som med den första generationens Airpods Àr de superenkla att installera och integrationen mot allt Apple i mitt hem har Àn sÄ lÀnge varit galet bra. Helt plötsligt Àr det kul att gÄ ut och promenera pÄ lunchrasten och med en podd i öronen flyger man nÀstan fram.

NÄja, det kanske Àr att ta i men det blir Ätminstone lÀttare med motivationen.

Du som lÀser tÀnker sÀkert att jag verkligen inte har koll pÄ nÄgonting med Airpods, och det stÀmmer rÀtt bra det. Jag har helt ignorerat den hÀr produktfamiljen frÄn 2017 dÄ den först lanserades tills nyligen, sÄ det jag skriver hÀr Àr nytt för mig.

Det som imponerat mest pÄ mig Àr dock inte ljudkvaliteten i Airpods 3, som Àr riktigt bra med lagom djup bas och distinkt diskant och mellanregister (i synnerhet med tanke pÄ hörlurarnas storlek), utan integrationen med AppleTV. Jag brukar nÀmligen sitta och titta pÄ film pÄ kvÀllarna nÀr barnen ska sova och dÄ jag inte vill störa dem testade jag för första gÄngen att svara "ja" pÄ frÄgan om jag ville ansluta mina Airpods 3 till min AppleTV 4K.

Det enda jag kan tÀnka Àr att ljudet kanske var lite för lÄgt frÄn AppleTV 4K dÄ jag fick höja volymen ganska ordentligt. Plötsligt klev min nioÄrige son Joel in för att meddela att han nu lÀst fÀrdigt Kalle Anka och skulle sova. För att kunna prata med lillpalten tog jag ut ena hörluren och filmen sattes samtidigt automatiskt pÄ paus. Ploppa in luren i örat igen och filmen startade igen.

Jag inser att detta har med nÀrhetssensorerna i respektive hörlur som pratar med varandra över bluetooth att göra men implementationen Àr sÄ oerhört snyggt gjord sÄ jag vÄgar sÀga enbat detta gör att Airpods 3 Àr en av mina absoluta favoritprodukter frÄn Apple genom tiderna.

Det lilla laddfodralet Àr snyggt, fungerar bra med min induktionsladdare frÄn Ankor. Faktum Àr att hela det paket som Àr Airpods 3 Àr överlag sÄ genomtÀnkt och intiutivt utformat sÄ man behöver inte lÀsa nÄgon dokumentation för att förstÄ hur de fungerar utan den ena överraskningen efter den andra bara dyker upp precis nÀr man inte trodde att nÄgot sÄ enkelt som ett par trÄdlösa hörlurar kunde leverera mer.

Det enda jag inte testat tillrĂ€ckligt noggrant för att tycka nĂ„got om det Ă€r det rumsliga ljudet. Jag ser ocksĂ„ fram emot att testa Dolby Atmos via ïŁżtv+ vad tiden lider, men jag kanske vĂ€ntar lite - det vore sĂ„ roligt att ha ytterligare en eller ett par överraskningar kvar.




© 2003 - 2022 Joacim Melin