Den öppna webben är värd att försvara
En gång i tiden var webben öppen. Portaler krävde inga användarnamn för att man skulle kunna delta och det mesta var tillgängligt på ett eller annat sätt. Webben var på sätt och vis marknadsavdelningens förlängda arm, men givetvis tog det inte många år förrän det fanns företag som ville tjäna pengar på webbens användare. Facebook, Google och Twitter är några av dem. Givetvis kräver en plattform som Facebook eller Twitter användarkonton, det är inga konstigheter. Vad som däremot har gnagt i mig allt mer är vad de gör med all data de samlar in om sina medlemmar.
Som jag tidigare nämnt så är jag inte medlem på Facebook sedan ett antal år tillbaka, och min aktivitet på Twitter är betydligt lägre än vad den var för några år sedan. Konkurrenter till Facebook finns det inte så många av, även om Diaspora ser väldigt intressant ut, men alternativ till Twitter har sannolikt inte saknats. App.net var en personlig favorit som efter en oerhörd hype och initiala framgångar tappade luften, mycket beroende på att det kostade pengar att vara medlem där. Å andra sidan slapp man alla former av reklam men efter något år var plattformen i princip bortglömd.
App.net var “det fria alternativet” i form av att man slapp annonser och att bli övervakad, men det var inte ett öppet alternativ. Jag började fundera på om det inte fanns öppna alternativ och i samma veva klev min poddkollega Fredrik in i leken, drämde näven i bordet och pekade mig mot Mastodon. Om du inte vet vad Mastodon är för något rekommenderas att du läser denna och därefter denna artikel som förklarar allt i väldigt bra detalj. Vill du ha den snabba summeringen? Ok, här kommer den.
Vad är Mastodon
Mastodon är ett decentraliserat nätverk för textbaserad kommunikation. Som Twitter, exempelvis, men istället kan vem som helst köra en egen Mastodon-server, eller instans som det kallas, och sedan synkronisera data med alla andra Mastodon-servrar. Jag kan exempelvis från mitt konto, [email protected] prata med Fredrik på hans Mastodon-konto, [email protected]. Det som är efter @-tecknet är alltså namnet och länken till servern. Det betyder att det kan finnas en [email protected], [email protected] eller [email protected], de ändå kommunicera med varandra genom den federering som sker mellan de olika instanserna. Allt detta betyder att Mastodon är allt som Twitter inte är i form av en öppen plattform som är helt decentraliserad och dessutom annonsfri.
Jag bestämde mig snart för att sätta upp en Mastodon-instans på egen server. Det var lite meckigt och jag hade gravt underskattat hur mycket diskyta både databas och lagring av exempelvis bilder krävde men det löste sig. Nu har jag en egen Mastodon-instans som flera andra också använder. Jag har ingen aning om vilka de är eller vad de pratar om (jag följer dem inte aktivt men om jag vill kan jag givetvis bara titta i deras flöde som vilken besökare som helst) och det spelar faktiskt ingen roll för mig – jag känner att jag är med och bidrar till något större och det känns ju hur fint som helst.
Det andra projektet påbörjades igår kväll och blev i det närmaste klart idag. Det är en chattserver baserad på ett projekt som heter Matrix från Mozilla-projektet. Även här handlar det om ett totalt decentraliserat nätverk med servrar som kommunicerar med varandra genom federering. I mitt fall handlade det dock inte om att starta en chattserver för kreti och pleti att använda utan istället var jag ute efter ett alternativ till Discord som vi använt som chattkanal för min och Fredriks podd, Björeman // Melin. Flera av våra lyssnare hade i princip krävt att vi dumpade Discord eftersom företaget har en del fuffens för sig, exempelvis håller koll på vilka applikationer man igång på sin dator, och en rad ganska tveksamma saker i deras användaravtal där företaget bakom Discord säger rakt ut att de inte bara kan använda all information de samlar in från min dator till vad de vill utan också att de kanske kommer att sälja delar av eller hela sitt bolag, eller “tillgångar” inom bolaget och att denna information i så fall kommer vara en del av den affären. Du har ingenting att säga till om i det läget vilket är ganka oroande och för mig störande.
Så jag satte upp en Matrix-server hemma. Inte heller helt trivialt men det gick vägen och nu hr en rad av våra lyssnare redan blivit medlemmar och aktiviteten är god vilket är superkul. Matrix har en klient som heter Riot som finns för iOS, Android, Mac, Linux och Windows och givetvis är den gratis. Vad är då grejen med att köra dessa servrar själv? Först och främst stödjer jag vad man ibland kallar för den öppna webben – en värld där tjänster på Internet är decentraliserade och avkommersialiserade och där ingen får för sig att försöka tjäna pengar på dina chattmeddelanden, oavsett om det är via ett chattrum eller via en Twitter-liknande tjänst.
All kommunikation sker via öppna, standardiserade protokoll och vill man skriva någon form av plugins eller annat för Mastodon eller Matrix så är det bara att sätta igång – alla api:er och annat är öppna och publicerade.
Givetvis varken kan eller ska vem som helst göra vad jag gjort. Det tar tid, resurser och kraft i anspråk och det är långt ifrån alla som tycker det är så oerhört roligt att hålla på med sånt här. Däremot kan man dra nytta av tjänster som dessa och regga ett konto på exempelvis Mastodon och kommunicera med andra och därmed hjälpa till med att utveckla plattformen som helhet. Vem vet – snart kanske du inser att du inte längre behöver se några annonser och när du väl insett det så blir resan tillbaka till Twitter betydligt längre.