Rutger Hauer går ur tiden

Skådespelaren Rutger Hauer har lämnat oss. Efter “en tids sjukdom”, vilket brukar betyda cancer, så tog han farväl av jordelivet vid 75 års ålder den 19 juli.

När jag tillsammans med vad som såg ut att vara ett tusental till som hastigast fick träffa honom på Science Fiction-mässan i Sollentuna år 2002 så såg han ganska sliten ut redan då när han satt och poserade för bilder och skrev autografer samtidigt som han kedjerökte vid ett bord. Jag tyckte det var lite smått tragiskt att han skulle decimeras till ett resande cirkussällskap ihop med andra birollsinnehavare som var där men han fick på sätt och vis sin revanch några år senare med roller som exempelvis en korrupt kardinal i Sin City och en minst lika korrupt företagshaj i Batman Begins.

Givetvis minns alla Rutger Hauer för sin roll som Roy Batty i Blade Runner från 1982 men jag har ett annat, minst lika starkt, minne av honom och det är som liftaren i filmen med samma namn från 1985 där han ägnar sig åt att ha ihjäl folk åt höger och vänster. Han skrämde bokstavligen talat skiten ur mig i den filmen och i en senare film, Blind Fury, spelade han en blind rättskipare som det inte gick att inte bli förtjust i. Hans roll som stenhårde Harley Stone i kalkonen Split Second från 1992 kan man förlåta honom för – filmen hade en ganska intressant scenografi i ett översvämmat London någonstans i en nära framtid men i övrigt fanns det lite att bli glad över.

Alla skådespelare har haft toppar och dalar, det är det inget snack om, och även om Rutger Hauer hade otur ibland med de roller han valde, eller fick, spela så är det de riktigt bra insatserna som jag minns honom bäst för.

Slutligen – scenen vi minns honom bäst för, ackompanjerad av Vangelis fantastiska musik.